![\"\"](\"https:\/\/shipowners.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/06\/0DE8EE70-BC8A-46EA-80A1-F313FECD5E46.jpeg\")
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Green Shipping Corridors, eller gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorer, \u00e4r en del av globala \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n sj\u00f6transporter. F\u00f6r n\u00e4rvarande planeras ett 60-tal gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorer \u00f6ver hela v\u00e4rlden. En gr\u00f6n sj\u00f6fartskorridor \u00e4r en utsl\u00e4ppsfri eller n\u00e4stan utsl\u00e4ppsfri farled mellan tv\u00e5 eller flera hamnar. En gr\u00f6n logistisk transportkedja kan innefatta flera transportslag.<\/p>\n
Gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorer fungerar som en plattform f\u00f6r samarbete, innovation och projekt som utnyttjar ny teknik till sj\u00f6ss och p\u00e5 land. Med hj\u00e4lp av det samarbete som projekten medf\u00f6r ska partnernas utsl\u00e4ppsminskningsarbete p\u00e5skyndas s\u00e5 att utsl\u00e4ppsm\u00e5len n\u00e5s snabbare. Globalt \u00e4r containerfartyg och passagerarf\u00e4rjor, d\u00e4r sj\u00f6frakt vanligtvis transporteras p\u00e5 gummihjul, pionj\u00e4rer i att utveckla Green Shipping Corridors. \u00c4ven i Finland har passagerarbilf\u00e4rjor aktivt tagit konceptet i bruk.<\/p>\n
F\u00f6r att f\u00f6rverkligas beh\u00f6ver gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorer ett omfattande samarbete, d\u00e4r hamnar, st\u00e4der, myndigheter, transportf\u00f6retag, last\u00e4gare och rederier spelar en nyckelroll. Flera av str\u00e4ckorna \u00e4r fortfarande i planeringsfasen, men vissa str\u00e4ckor har redan \u00f6ppnats.<\/p>\n
Under senaste tiderna har det h\u00f6rts goda nyheter om gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorer fr\u00e5n finska operat\u00f6rer tillsammans med svenska och estniska aktorer. Nyttorna av gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorernas utsl\u00e4ppsminskningsm\u00f6jligheter har kommit inom r\u00e4ckh\u00e5ll f\u00f6r f\u00f6retag och konsumenter.<\/p>\n
P\u00e5 Bottenviken har Wasaline lanserat Green Corridor Fridays, d\u00e4r linjen p\u00e5 fredagar g\u00e5r utsl\u00e4ppsfritt mellan Vasa och Ume\u00e5. Rutten k\u00f6rs p\u00e5 fredagar med f\u00f6rnybar flytande biometan (LBG) ist\u00e4llet f\u00f6r flytande naturgas (LNG). Rutten \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande en av de mest f\u00e4rdiga korridorerna. Wasalines Aurora Botnia-fartyg, byggt i Finland p\u00e5 Rauma-varvet, \u00e4r en av de mest milj\u00f6v\u00e4nliga f\u00e4rjorna och har fungerat som en flytande testplattform f\u00f6r energisparande innovationer.<\/p>\n
P\u00e5 fraktsidan finns ocks\u00e5 nyheter om gr\u00f6na korridorer. Viking Line har i samarbete med Orcla och Scandic Trans skapat \u00d6stersj\u00f6ns f\u00f6rsta logistiska gr\u00f6na korridor f\u00f6r gods, d\u00e4r utsl\u00e4ppen vid transport av Felix ketchupflaskor har minskat med 90 % genom att ers\u00e4tta fossila br\u00e4nslen med GASUM:s biobaserade br\u00e4nslen. Rutten g\u00e5r fr\u00e5n F\u00e5gelmara i Sverige \u00e4nda till \u00c5bo.<\/p>\n
Det finns tv\u00e5 rutter planerade p\u00e5 Finska viken. Finland och Estland undertecknade f\u00f6rra \u00e5ret Green Shipping Corridor Memorandum of Understanding, vars m\u00e5l \u00e4r att skapa en h\u00e5llbar, milj\u00f6neutral sj\u00f6fartskorridor f\u00f6r passagerar- och godskunder mellan hamnarna i Helsingfors och Tallinn och hamnarna i Nordsj\u00f6 och Muuga. Projektet omfattar alla passagerarfartyg som trafikerar mellan Finland och Estland av rederierna Ecker\u00f6 Line, Tallink Silja och Viking Line.<\/p>\n
Den gr\u00f6na korridoren mellan \u00c5bo och Stockholm \u00e4r ocks\u00e5 under uppbyggnad och ber\u00e4knas vara fossilfri senast 2035. F\u00f6rutom hamnarna \u00e4r \u00e4ven Viking Line med i samarbetet.<\/p>\n
P\u00e5 l\u00e4ngre sikt st\u00e4rker gr\u00f6na transportkedjor och transportkedjor med l\u00e5ga utsl\u00e4pp ocks\u00e5 de finl\u00e4ndska f\u00f6retagens konkurrenskraft p\u00e5 den globala marknaden. Kostnadsniv\u00e5n f\u00f6r utsl\u00e4ppsavgifterna f\u00f6rutsp\u00e5s \u00f6ka under de kommande decennierna, s\u00e5 anstr\u00e4ngningar b\u00f6r g\u00f6ras f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen fr\u00e5n logistikkedjan redan av kostnadssk\u00e4l.<\/p>\n
Gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorer \u00e4r ett sj\u00e4lvinitierat, praktiskt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt f\u00f6r att hj\u00e4lpa operat\u00f6rer som deltar i korridorprojekt att uppn\u00e5 b\u00e5de sina egna utsl\u00e4ppsminskningsm\u00e5l och de som fastst\u00e4llts i klimatavtalet fr\u00e5n Paris till 2050. \u00c5tg\u00e4rderna syftar till att begr\u00e4nsa den globala uppv\u00e4rmningen till 1,5 grader.<\/p>\n
Enligt den v\u00e4xthusgasstrategin som uppdaterades 2023 av FN:s sj\u00f6fartsorganisation IMO ska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n internationella sj\u00f6transporter vara netto noll \u00e5r 2050 eller d\u00e4romkring. \u00c5r 2030 b\u00f6r 5\u201310 % av den energi som anv\u00e4nds av internationella sj\u00f6transporter redan komma fr\u00e5n noll- eller n\u00e4stan noll-emitterande energier, br\u00e4nslen och tekniker. Mycket m\u00e5ste h\u00e4nda p\u00e5 bred front snabbt f\u00f6r att n\u00e5 utsl\u00e4ppsminskningsm\u00e5len.<\/p>\n
Den st\u00f6rsta utmaningen inom sj\u00f6transporter \u00e4r tillg\u00e5ngen p\u00e5 alternativa br\u00e4nslen och det m\u00e5nga g\u00e5nger h\u00f6gre priset. Gr\u00f6na korridorer hoppas ocks\u00e5 \u00f6ka efterfr\u00e5gan p\u00e5 de mest milj\u00f6v\u00e4nliga energierna, br\u00e4nslena och teknikerna. I takt med att efterfr\u00e5gan \u00f6kar hoppas man att detta \u00e4ven ska \u00e5terspeglas i s\u00e4nkta transportbr\u00e4nslepriser. Under \u00f6verg\u00e5ngsperioden har Rederierna I Finland och Finlands N\u00e4ringsliv f\u00f6reslagit den finska regeringen att 100 % av de nationella int\u00e4kterna fr\u00e5n handeln med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter g\u00e5r till att p\u00e5skynda den rena omst\u00e4llningen. N\u00e4r det g\u00e4ller sj\u00f6transporter skulle det inneb\u00e4ra att man fokuserar p\u00e5 att f\u00f6rb\u00e4ttra tillg\u00e5ngen p\u00e5 h\u00e5llbara br\u00e4nslen och s\u00e4nka priset under \u00f6verg\u00e5ngsperioden, innan en tillr\u00e4cklig m\u00e4ngd koldioxidsn\u00e5la br\u00e4nslen finns tillg\u00e4ngliga till ett konkurrenskraftigt pris.<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Green Shipping Corridors, eller gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorer, \u00e4r en del av globala \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser fr\u00e5n sj\u00f6transporter. F\u00f6r n\u00e4rvarande planeras ett 60-tal gr\u00f6na sj\u00f6fartskorridorer \u00f6ver hela v\u00e4rlden. En gr\u00f6n sj\u00f6fartskorridor \u00e4r en utsl\u00e4ppsfri eller n\u00e4stan utsl\u00e4ppsfri farled mellan tv\u00e5 eller flera hamnar. En gr\u00f6n logistisk transportkedja kan innefatta flera transportslag.…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3051,"parent":255,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-12139","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n