De st\u00f6rsta, av m\u00e4nniskan f\u00f6rorsakade v\u00e4xthusgaserna \u00e4r koldioxid (CO2), metan(CH4), och dikv\u00e4veoxid (N2O). En betydande utsl\u00e4ppsk\u00e4lla \u00e4r de fossila br\u00e4nslena, allts\u00e5 kol, olja och naturgas vilka anv\u00e4nds i energitillverkningen och i trafiken.<\/p>\n
Internationella sj\u00f6fartsorganisationens IMO:s MEPC m\u00f6te deklarerade i april 2018 efter en v\u00e4ldigt utmanande f\u00f6rhandlingsprocess f\u00f6ljande:<\/p>\n
1) obligatoriska energieffektiveringsindex (EEDI) f\u00f6r nya fartyg blir forts\u00e4ttningsvis str\u00e4ngare.<\/p>\n
2) minskning av den internationella sj\u00f6trafikens transportarbetes (ton\/km) relativa CO2-utsl\u00e4pp med minst 40% per \u00e5ret 2030, och str\u00e4va f\u00f6r att relativt minska (ton\/km) 70% per \u00e5ret 2050, j\u00e4mf\u00f6rt med niv\u00e5n \u00e5r 2008.<\/p>\n
3) Niv\u00e5n av utsl\u00e4pp fr\u00e5n internationell sj\u00f6fart n\u00e5r sin h\u00f6jdpunkt s\u00e5 snabbt som m\u00f6jligt och efter det f\u00f6rminskas den \u00e5rliga absoluta niv\u00e5n av v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp med minst 50% per \u00e5ret 2050, j\u00e4mf\u00f6rt med niv\u00e5n \u00e5r 2008, men dessutom forts\u00e4tter ocks\u00e5 str\u00e4van att totalt gradvis eliminera utsl\u00e4ppen, vilket \u00e4r i linje med Paris klimatavtalets temperatur\u00f6knings m\u00e5l.<\/p>\n
Nu p\u00e5g\u00e5r arbetet inom IMO att fastst\u00e4lla \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5len f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskning. Rederiindustrin har i oktober 2021 proponerat sk\u00e4rpning av utsl\u00e4ppss\u00e4nkningsm\u00e5let, till att hela den globala sj\u00f6farten ska vara kolneutral senast \u00e5ret 2050.<\/p>\n
Sj\u00f6fartens v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp \u00e5tg\u00e4rdas \u00e4ven inom EU. I juli 2021 offentliggjorde Europeiska kommissionen klimatpaketet Fit-for-55, som syftar till att minska nettoutsl\u00e4ppen i EU med minst 55 procent till \u00e5r 2030, j\u00e4mf\u00f6rt med 1990 \u00e5rs niv\u00e5er. Klimatpaketet inneh\u00e5ller fyra initiativ som p\u00e5verkar sj\u00f6farten och har som syfte att micka koldioxisutsl\u00e4ppen: 1) Integrering av sj\u00f6farten i EU:s utsl\u00e4ppshandel 2) FuelEU Maritime som \u00e4mnar \u00f6ka anv\u00e4ndningen av alternativa och f\u00f6rnybara br\u00e4nslen 3) Reform av energiskattedirektivet 4) Direktivet om distribution av alternativa br\u00e4nslen.<\/p>\n
Begr\u00e4nsningarna av fartygens kv\u00e4veoxidutsl\u00e4pp (NOx), enligt bilaga VI i MARPOL-konventionen godk\u00e4ndes 2008. Fartygens kv\u00e4veoxidutsl\u00e4pp begr\u00e4nsas etappvis. Utsl\u00e4ppsbegr\u00e4nsningarna p\u00e5 tre kravniv\u00e5er som fastst\u00e4llts av IMO kallas allm\u00e4nt Tier I, Tier II och Tier III. De f\u00f6rnyade reglerna i bilaga VI tr\u00e4dde i kraft 1.7.2010.<\/p>\n
Begr\u00e4nsningarna av fartygens svaveloxidutsl\u00e4pp (SOx), enligt bilaga VI i MARPOL-konventionen godk\u00e4ndes 2008. Begr\u00e4nsningarna f\u00f6r svavelutsl\u00e4ppen \u00e4r str\u00e4ngare p\u00e5 specialomr\u00e5det (SECA, sulphur emission control area). I Nordeuropa utg\u00f6rs SECA-omr\u00e5det av \u00d6stersj\u00f6n, Nordsj\u00f6n och Engelska kanalen. Den f\u00f6rnyade luftv\u00e5rdsbilagan i MARPOL-konventionen tr\u00e4dde internationellt i kraft 1.7.2010 n\u00e4r br\u00e4nslets maximisvavelniv\u00e5 s\u00e4nktes fr\u00e5n 1,5 procent till 1,0 procent. \u00c5r 2015 s\u00e4nktes gr\u00e4nsen till 0,1 procent. Den l\u00e5ga svavelgr\u00e4nsen motiveras med att minska\u00a0\u00a0 h\u00e4lsofarliga luftburna partiklar. P\u00e5 global niv\u00e5 s\u00e4nks br\u00e4nslets maximisvavelniv\u00e5 fr\u00e5n 3,5 procent till 0,5 procent \u00e5r 2020.<\/p>\n
I EU:s svaveldirektiv (2005\/33\/EY) ing\u00e5r de g\u00e4llande best\u00e4mmelserna f\u00f6r fartygsbr\u00e4nslets svavelhalt som ing\u00e5r i MARPOL-konventionens luftv\u00e5rdsbilaga. EU-kommissionen publicerade \u00e4ndringsf\u00f6rslaget f\u00f6r svaveldirektivet i juli 2011. Det slutgiltiga svaveldirektivet (2012\/33\/EU) publicerades 21.11.2012 i EU:s officiella tidning, nummer L 327. Medlemsl\u00e4nderna skulle s\u00e4tta i kraft de lagar, f\u00f6rordningar och administrativa best\u00e4mmelser som f\u00f6rutsattes f\u00f6r att f\u00f6lja direktivet senast 18.6.2014.<\/p>\n
Fr\u00e5n och med 1.1.2010 har svavelhalten i det br\u00e4nsle som anv\u00e4nds i EU:s hamnar varit 0,1 procent om fartyget dr\u00f6jer i hamnen i mer \u00e4n tv\u00e5 timmar (direktiv 2005\/33\/EY).<\/p>\n
Fartygens alternativ f\u00f6r att uppfylla 0,1 % regeln fr\u00e5n och med 1.1.2015 \u00e4r f\u00f6ljande:<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Minsknings\u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen inom sj\u00f6farten De st\u00f6rsta, av m\u00e4nniskan f\u00f6rorsakade v\u00e4xthusgaserna \u00e4r koldioxid (CO2), metan(CH4), och dikv\u00e4veoxid (N2O). En betydande utsl\u00e4ppsk\u00e4lla \u00e4r de fossila br\u00e4nslena, allts\u00e5 kol, olja och naturgas vilka anv\u00e4nds i energitillverkningen och i trafiken. Internationella sj\u00f6fartsorganisationens IMO:s MEPC m\u00f6te deklarerade i april 2018 efter en v\u00e4ldigt utmanande f\u00f6rhandlingsprocess f\u00f6ljande: 1) obligatoriska energieffektiveringsindex…<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":255,"menu_order":40,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"class_list":["post-259","page","type-page","status-publish","hentry"],"acf":[],"yoast_head":"\n