{"id":12518,"date":"2025-06-03T09:26:19","date_gmt":"2025-06-03T06:26:19","guid":{"rendered":"https:\/\/shipowners.fi\/?p=12518"},"modified":"2025-06-03T09:28:48","modified_gmt":"2025-06-03T06:28:48","slug":"utredning-om-ukrainakrigets-inverkan-pa-handelssjofarten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/shipowners.fi\/sv\/utredning-om-ukrainakrigets-inverkan-pa-handelssjofarten\/","title":{"rendered":"Utredning om Ukrainakrigets inverkan p\u00e5 handelssj\u00f6farten"},"content":{"rendered":"

Rysslands anfallskrig har ut\u00f6ver den omfattande f\u00f6r\u00f6delsen haft en stark p\u00e5verkan p\u00e5 Ukrainas handelssj\u00f6fart och utrikeshandel. Fartygsbes\u00f6ken i Ukrainas havshamnar upph\u00f6rde i praktiken helt under ett halv\u00e5r fr\u00e5n det att Rysslands anfallskrig inleddes i februari 2022. I en utredning utf\u00f6rd av \u00c5bo universitet betonades betydelsen av skyddade sj\u00f6v\u00e4gar, alternativa sj\u00f6transportleder, f\u00f6rs\u00e4kringsarrangemang under undantagsf\u00f6rh\u00e5llanden, hamnarnas resiliens samt tillg\u00e5ngen till isf\u00f6rst\u00e4rkt fartygskapacitet.<\/strong> Finland \u00e4r s\u00e4rskilt beroende av sj\u00f6transporter, eftersom \u00f6ver 95 % av utrikeshandeln sker via sj\u00f6v\u00e4gen.<\/strong><\/p>\n

Utredningen L\u00e4rdomar fr\u00e5n Ukrainas sj\u00f6krig, best\u00e4lld av F\u00f6rs\u00f6rjningsberedskapsorganisationens Sj\u00f6transportpool och F\u00f6rs\u00f6rjningsberedskapscentralen, \u00e4r ett omfattande informationspaket och en analys av hur Rysslands milit\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rder mot Ukraina p\u00e5verkat landets utrikeshandel, s\u00e4rskilt sj\u00f6transporter och hamnverksamhet. Iakttagelserna i utredningen har speglats mot m\u00f6jliga motsvarande utvecklingsf\u00f6rlopp i \u00d6stersj\u00f6omr\u00e5det och Finlands sj\u00f6transporter.<\/p>\n

Under kriget har Ryssland f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rsv\u00e5ra Ukrainas sj\u00f6transporter med olika medel. Dessa har inkluderat blockering av havsomr\u00e5den, minl\u00e4ggning, stoppandet av fartyg och olagliga fartygsinspektioner, samt \u00f6ver 300 missil- och dr\u00f6narattacker mot hamnar. Under kriget har cirka 40 handelsfartyg skadats. Den mest intensiva fasen av attackerna mot fartyg intr\u00e4ffade under de tv\u00e5 f\u00f6rsta m\u00e5naderna av anfallskriget.<\/p>\n

Efter att anfallskriget inleddes den 24.2.2022 upph\u00f6rde Ukrainas sj\u00f6trafik n\u00e4stan helt i flera m\u00e5nader, under vilka landf\u00f6rbindelser och Ukrainas hamnar vid Donau fick \u00f6kad betydelse. Samtidigt \u00f6vergick de hamnar som var under ukrainsk kontroll till milit\u00e4r myndighets\u00f6vervakning och deras s\u00e4kerhetsniv\u00e5 h\u00f6jdes till den h\u00f6gsta, d\u00e4r den fortfarande ligger i b\u00f6rjan av juni 2025. N\u00e4r kriget br\u00f6t ut blev \u00f6ver 300 handelsfartyg och minst 1 000 sj\u00f6farare insp\u00e4rrade i ukrainska hamnar.<\/p>\n

Trafiken till Ukrainas havshamnar \u00e5terupptogs n\u00e4r spannm\u00e5lsavtalet f\u00f6r Svarta havet tr\u00e4dde i kraft i juli 2022. Efter att Ryssland drog sig ur spannm\u00e5lsavtalet i slutet av juli 2023 upph\u00f6rde trafiken till Ukrainas havshamnar \u00e5terigen i n\u00e5gra m\u00e5nader. I slutet av 2023 kunde sj\u00f6trafiken styras till en skyddad korridor l\u00e4ngs Rum\u00e4niens kust. \u00c5r 2024, tv\u00e5 \u00e5r efter att anfallskriget inleddes, stabiliserades volymen av Ukrainas sj\u00f6trafik till cirka h\u00e4lften av niv\u00e5n f\u00f6re kriget.<\/p>\n

Finlands beroende av sj\u00f6transporter \u00e4r betydligt st\u00f6rre \u00e4n Ukrainas<\/strong><\/p>\n

Svarta havet som verksamhetsmilj\u00f6 skiljer sig p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt fr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n. I utredningen lyfts dessa skillnader \u2013 men \u00e4ven likheter \u2013 s\u00e4rskilt ur sj\u00f6fartens och utrikeshandelns perspektiv.<\/p>\n

\u00d6ver 95 % av Finlands utrikeshandel i ton transporteras sj\u00f6v\u00e4gen, vilket inneb\u00e4r att vi \u00e4r betydligt mer beroende av fungerande sj\u00f6transporter \u00e4n Ukraina. Att s\u00e4kerst\u00e4lla kontinuiteten av sj\u00f6transporterna \u00e4r av kritisk betydelse f\u00f6r Finland. Utredningen lyfter fram flera centrala \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att trygga denna kontinuitet.<\/p>\n

I utredningen betonades betydelsen av skyddade sj\u00f6v\u00e4gar, alternativa transportleder, f\u00f6rs\u00e4kringsarrangemang under undantagsf\u00f6rh\u00e5llanden, hamnarnas resiliens samt tillg\u00e5ngen till fartygskapacitet. Behovet av isf\u00f6rst\u00e4rkt tonnage och vintertrafikassistans, samt kompetens f\u00f6r att navigera i isf\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r i Finland p\u00e5 en helt annan niv\u00e5 \u00e4n i Svarta havet. Att uppr\u00e4tth\u00e5lla den finl\u00e4ndska flottans och rederiernas operativa f\u00f6rm\u00e5ga under en kris \u00e4r ytterst viktigt \u2013 det p\u00e5skyndar ocks\u00e5 \u00e5terh\u00e4mtningen och normaliseringen efter krisen. Skyddade sj\u00f6v\u00e4gar \u00e4r en del av Natos samarbete \u00e4ven i \u00d6stersj\u00f6n, och de utg\u00f6r en betydande styrka f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla kontinuiteten av sj\u00f6transporterna.<\/p>\n

Finlands styrka ligger i l\u00e5ngsiktigt beredskapsarbete och s\u00f6ml\u00f6st myndighetssamarbete, samt ett systematiskt f\u00f6rs\u00f6rjningsberedskapssamarbete mellan myndigheter och n\u00e4ringsliv.<\/p>\n