Sveriges television ber\u00e4ttade p\u00e5 tisdagen (7.5.2019) om SMHI:s (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) nya rapport, enligt vilken koldioxidutsl\u00e4ppen av Sveriges inrikes sj\u00f6trafik, \u00e4r dubbelt s\u00e5 stora som det tidigare r\u00e4knats. Detta skulle enligt SMHI betyda, att utsl\u00e4ppen av inrikes sj\u00f6farten \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n motsvarande inrikes flygtrafiken. Statistiken f\u00f6r utsl\u00e4ppen av inrikestrafiken i Sverige h\u00f6r till Naturv\u00e5rdsverket, som understryker att statistiken ifr\u00e5ga inneh\u00e5ller stora os\u00e4kerhetsfaktorer p\u00e5 grund av olika ber\u00e4kningss\u00e4tt och rapporteringsmetoder.<\/p>\n
Denna nyhet noterades ocks\u00e5 i Finland i fredagens (10.5.2019) Helsingin Sanomat. I artikeln konstaterades felaktigt, att ett stort problem med att minska utsl\u00e4ppen fr\u00e5n fartygstrafiken \u00e4r att det inte finns v\u00e4rldsomfattande teknologiska standarder och att det fattas klara utsl\u00e4ppsavtal, samt att sj\u00f6fartssektorn endast kommit \u00f6verens om en m\u00e5ls\u00e4ttning. Dessa p\u00e5st\u00e5enden st\u00e4mmer inte.<\/p>\n
En av sj\u00f6fartssektorns mest centrala m\u00e5ls\u00e4ttningar har i \u00e5ratal varit att minska sina utsl\u00e4pp och utveckla branschen i en alltmer milj\u00f6v\u00e4nlig riktning.<\/p>\n
FN:s sj\u00f6fartsorgan IMO besl\u00f6t i april 2018 om utsl\u00e4ppsminskningar f\u00f6r v\u00e4rldssj\u00f6farten. Enligt beslutet skall den internationella sj\u00f6trafiken minska sina koldioxidutsl\u00e4pp per ton-kilometer med minst 40 % fram till 2030 och med 70 % fram till \u00e5r 2050, b\u00e4gge j\u00e4mf\u00f6rt med \u00e5r 2008 niv\u00e5n. IMO besl\u00f6t ytterligare att de \u00e5rliga v\u00e4xthusgasutsl\u00e4ppen skall minskas med minst 50 % i absoluta termer fram till \u00e5r 2050 oberoende av \u00f6kade trafikvolymer i v\u00e4rldshandeln och d\u00e4refter forts\u00e4tta driva en progressiv utveckling f\u00f6r en fullst\u00e4ndig eliminering av alla koldioxidutsl\u00e4ppen. Dessa begr\u00e4nsningar g\u00e4ller hela sj\u00f6fartssektorn och inte endast nya fartyg. Redan idag \u00f6vervakas sj\u00f6fartens koldioxidutsl\u00e4pp p\u00e5 fartygsniv\u00e5 och de uppm\u00e4tta resultaten rapporteras till EU kommissionen. Dessa resultat kommer att publiceras i juli 2019. Motsvarande rapporteringsskyldighet inf\u00f6rdes globalt fr\u00e5n b\u00f6rjan av 2019. Andra trafikslag har inte ett motsvarande globalt datainsamlingssystem, som baseras p\u00e5 realiserad f\u00f6rbrukning.<\/p>\n
I Nordeuropa har sj\u00f6fartens svavelutsl\u00e4pp reducerats till n\u00e4stan noll fr\u00e5n b\u00f6rjan av \u00e5r 2015. \u00c5r 2008 besl\u00f6t IMO att en 0,1% svavelgr\u00e4ns f\u00f6r \u00d6stersj\u00f6n, Nordsj\u00f6n och Engelska kanalen skall tr\u00e4da ikraft 1.1.2015. EU besl\u00f6t i sitt svaveldirektiv 1.1.2010 att ett tr\u00f6skelv\u00e4rde p\u00e5 0,1% inf\u00f6rs f\u00f6r fartygs d\u00e5 de ligger i hamn. Den globala 0,5 % svavelgr\u00e4nsen tr\u00e4der i kraft 1.1.2020.<\/p>\n
90 % av v\u00e4rldshandeln transporteras p\u00e5 fartygs k\u00f6lar, men endast ca. 2,6 % av utsl\u00e4ppen \u00e4r fartygsgenererade. Sj\u00f6fartstransportalternativet \u00e4r det mest milj\u00f6v\u00e4nliga s\u00e4ttet, att transportera speciellt stora m\u00e4ngder gods. En j\u00e4mf\u00f6relse av de olika trafikslagens koldioxidutsl\u00e4pp r\u00e4knat i gram \/ tonkilometer ger f\u00f6ljande resultat: Flygfrakt 435 g, lastbil 80 g, mindre lastfartyg 7,9 g, stort containerfartyg 3 g (k\u00e4lla: IMO GHG second study). V\u00e4gtrafiken st\u00e5r i Europa f\u00f6r mer \u00e4n 70% av de olika transportslagens totala v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp och ansvarar f\u00f6r merparten av alla luftf\u00f6roreningar. Cirka 90% av inrikestrafikens v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp genereras p\u00e5 landsv\u00e4garna.<\/p>\n
Den finska rederin\u00e4ringen \u00e4r en f\u00f6reg\u00e5ngare inom omr\u00e5det nya milj\u00f6innovationer. Flera finska rederier har en v\u00e4rldsledande position d\u00e5 det g\u00e4ller att testa ny teknik, minimera utsl\u00e4pp och ta i bruk energi-effektiva teknologier. LNG, vindkraft, eldrift, och biobr\u00e4nslen \u00e4r redan i bruk och inte enbart p\u00e5 planerings-stadiet. Det finska sj\u00f6klustret har mycket att ge till att minska utsl\u00e4pp p\u00e5 global niv\u00e5. Finska innovationer har m\u00f6jlighet att vara avg\u00f6rande i den v\u00e4rldsomfattande anstr\u00e4ngningen att minimera utsl\u00e4ppen.<\/p>\n
<\/p>\n
Till\u00e4ggsinformation:<\/strong><\/p>\n Olof Wid\u00e9n, Senior Advisor<\/p>\n tel. 0400 723355.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sveriges television ber\u00e4ttade p\u00e5 tisdagen (7.5.2019) om SMHI:s (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) nya rapport, enligt vilken koldioxidutsl\u00e4ppen av Sveriges inrikes sj\u00f6trafik, \u00e4r dubbelt s\u00e5 stora som det tidigare r\u00e4knats. Detta skulle enligt SMHI betyda, att utsl\u00e4ppen av inrikes sj\u00f6farten \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n motsvarande inrikes flygtrafiken. Statistiken f\u00f6r utsl\u00e4ppen av inrikestrafiken i Sverige h\u00f6r till…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-3546","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-pressmeddelanden"],"acf":[],"yoast_head":"\n