Utsläppsmålet för sjöfarten skärptes avsevärt

10. juli 2023

Bild: IMO

Internationella sjöfartsorganisationens IMO:s kommitté för skydd av den marina miljön MEPC träffades i London den 3–7 juli 2023. Syftet med mötet var att uppdatera IMO:s strategi för utsläpp av växthusgaser och att välja en uppsättning åtgärder för att genomföra den. Vid MEPC 80-sessionen nåddes en historisk konsensus om att uppdatera strategin för utsläpp av växthusgaser. Utgångspunkten för målet är Parisavtalets begränsning till en temperaturhöjning på en och en halv grad för sjöfarten.

Den nya strategin är ett stort steg framåt jämfört med IMO:s växthusstrategi från 2018, som syftade till att minska utsläppen av växthusgaser med 50 % till 2050. Sjöfartens eget mål har redan tidigare varit koldioxidneutral sjöfart över hela världen år 2050. Rederierna i Finland anser att det är mycket viktigt att det globala utsläppsmålet är tillräckligt ambitiöst, och nu stödjer även den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s nya strategi detta mål.

”Vi är mycket glada över att IMO nådde en överenskommelse om att skärpa utsläppsmålet för sjöfarten. Beslutet påskyndar den gröna omställningen inom sjöfarten och visar att branschen har en stark vilja att bekämpa klimatförändringar världen över. Beslutet sänder också en tydlig signal till tillverkare av nya gröna bränslen”, säger VD för Rederierna i Finland, Tiina Tuurnala.

Målet med IMO:s uppdaterade strategi är att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050 eller däromkring, jämfört med 2008. Indikativa kontrollpunkter sattes också upp så att växthusgasutsläppen inom sjöfarten minskas med minst 20 %, med sikte på 30 %, till året 2030, och 70 %, med sikte på 80 % till året 2040. Årets 2030 mål tillägger också att andelen av tekniker, bränslen eller energikällor utan utsläpp av växthusgaser eller nästan nollutsläpp ska vara minst 5 %, med sikte på 10 %, av sjöfartens energiförbrukning.

Rederierna i Finland stödjer användningen av möjliga insamlade medel från ett ekonomiskt styrmedel för utsläppsminskning, t.ex. för utveckling av ny fartygsteknik och för att uppmuntra användningen av hållbara fartygsbränslen, samt för uppbyggnaden av distributionsinfrastrukturen för dessa bränslen runt om i världen.

”Rederierna gör stora investeringar och operativa åtgärder för att minska utsläppen, men det behövs också andra investeringar. Under de kommande åren kommer tillgången på koldioxidsnåla bränslen att vara en avgörande nyckelfråga”, konstaterar Tuurnala.

Nästa viktiga steg är att göra en omfattande konsekvensbedömning av de ekonomiska och tekniska åtgärder på medellång och lång sikt som valts ut under sessionen, och att godkänna dem. Åtgärderna ska enligt tidsplanen vara slutförda och godkända senast 2025 och träder därmed i kraft senast 2027. De beslut som fattades vid sessionen ger en tydlig signal till branschen om inriktning och mål. Nu börjar själva arbetet med att säkerställa att de framtida ekonomiska och tekniska styrmedlen är tillräckligt funktionella för att säkerställa att strategin uppnås i praktiken. Nästa session i IMO:s havsmiljöskyddskommittén är i april 2024.

”För att uppnå de ambitiösa målen för 2040 och för att påskynda produktionen och utvecklingen av hållbara bränslen är det mycket viktigt att nå en överenskommelse om prissättningsmekanismen för utsläpp och en fond, genom vilken belöningar ges till fartyg som använder stödberättigade bränslen och teknologier, samt samtidigt stöder åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser särskilt i de minst utvecklade länderna och små i önationer under utveckling”, säger ledande sjöfartssakkunnig på Rederierna i Finland, Carolus Ramsay.